: först skratten sen dom där tårarna

foto av sofia

Skjut sönder stjärnorna, låt dem sprängas precis som mitt hjärta gör.

Skapa stjärnfall för jag behöver någonting som är finare än det här.

Jag behöver mer än tillfällig lycka i ett undangömt hörn,

för människan är gjord för mer än så.

Varför skulle man annars bestå av ett hjärta?

Att hjärtat pumpar runt blodet i kroppen är egentligen oväsentligt,

för så länge hjärtat är tomt kan man ändå inte leva.

Hur länge kan en människa vara en åskådare utan att gå sönder?

Hur länge lyser stjärnorna innan de övergår till att bli en del av ett svart hål?

"Hur länge kan en människa vara en åskådare utan att gå sönder?" en BAM-mening!

finfinfinfinfifint!

så himla fint skrivet! asbra

Detta är så vansinnigt bra, evelina! på riktigt.

och jag känner igen mig.

Känner igen mig, kanske lite för mycket. Befann mig i det där för bara någon vecka sen (och kanske fortfarande). Och du skriver så bra och du är så fin och åh, favoritbloggen!

jätte.jätte fint du

Sv:Tack så mycket! Goa minnen fastnar alltid bäst på bild ;)



Fin fin text och bild förresten!!

är det du som har skrivit? hur fint som helst!



jag funderade precis på varför vi kände varandra? var det efter musikklassen eller träffades vi innan? jag är så himla glömsk.

sen förlorade vi bara kontakten.

Superfin bild!

Fint skrivet och fin blogg du har.

åh, så bra. men det gör så ont. ta hand om dig. puss

fint!

Galet fint hår!

Så fin!