: Sömnen var aldrig mitt förstahandsval
..för när jag ligger där i min alldeles för stora säng och klockan närmar sig ett;
När alla tankar attackerar mig på en och samma gång.
Då vänder jag mig om och sträcker mig efter dina ord.
De som jag har sparat och skrivit ner och de som bara finns där utan att jag tänker på det.
Jag famlar efter de rätta orden och jag hittar dem utan att behöva tänka.
Ord som hjälper mig att andas finns där, men även ord som får mig att gråta, skratta och drömma.
Men varför skulle jag vilja drömma?
Jag vill bara leva i den verklighet där jag smeker dina nyckelben.
När alla tankar attackerar mig på en och samma gång.
Då vänder jag mig om och sträcker mig efter dina ord.
De som jag har sparat och skrivit ner och de som bara finns där utan att jag tänker på det.
Jag famlar efter de rätta orden och jag hittar dem utan att behöva tänka.
Ord som hjälper mig att andas finns där, men även ord som får mig att gråta, skratta och drömma.
Men varför skulle jag vilja drömma?
Jag vill bara leva i den verklighet där jag smeker dina nyckelben.
Kommentarer
Avsändare: Rosita
Åh fy sjutton vad fint.
Verkligen!
Avsändare: Caroline
Du skriver så fint att jag nästan smälter.
Avsändare: MidnattsSvammel
Fint skrivet, natten har en tendens att göra en sömnlös.
Avsändare: sanna
vilken otroligt fin text. Jag känner igen mig alltför väl. Även om man gråter av missa minnen, även om det gör ont för att man vet att man aldrig kommer få uppleva de underbara stunderna med den underbara människan igen, så vill man ändå inte glömma. För det betyder alldeles för mycket.
Trackback